Informasjonen om registrerte krigsseilere er ikke nødvendigvis fullstendig. Eksempelvis vil mønstringer og utmerkelser for enkelte sjøfolk bli registrert senere, ettersom nye kilder blir gjennomgått.
NorgeAgnes Siegfried Christiansen GaaslandCopyright: Judith Gaasland
Bilde 1 av 6
Ex gratia-arkivet:
Registernummer under krigen: London 80340.
"Skytteren" var en av Kvarstadbåtene som ble beskutt og senket av mannskapet på vei til England.
Mannskapet ble tatt til fange og var i diverse fangeleire i Tyskland.
Sendt til Norge og ankom Oslo 7. mai 1944 og løslatt 15. mai 1944.
Fangenskapslønn til 15. juli 1944.
"Utan kvinnorna hade det inte gått. Norge-Sverige 1940-1945" av Göran von Knorring:
"Hon skulle ha anmalt sig till kriminalens utlanningsavdelning i Goteborg, men det gjorde hon troligen inte utan gick ombord på M/S Skytteren tillsammans med Knut. Till en borjan var det inte latt for Agnes att få en plats på fartyget, bland annat darfor att hon var kvinna. Min lege dr Brekke ville ha meg med, men det var motstand mot å ha med kvinner. Jeg reiste til konsulatet i Gøteborg og de nektet. Så gikk jeg til det engelske konsulatet, jeg snakket jo godt engelsk og holdt et langt foredrag til dem om hvor viktig det var at jeg som sykepleier fikk være med. Til slutt fikk jeg til og med lønn for å være sykepleier på Skytteren. Dette var i januar i 1942. Jeg kom der i beksomstøvler og nikkers og så ikke ut i det hele tatt." (...)
"Vid tyskarnas anfall mot "kvarstadsbåtarna" omkom 19 manniskor, och endast 124 kom fram till England. 277 personer, varav sex kvinnor och en liten flicka, togs som krigsfångar och fordes till Fredrikshamn i Danmark, dar de internerades. Efter några dagar fick de marschera till jarnvagsstationen for vidare transport till lagret Milag Nord (Marineinternierungslager Nord), cirka 35 kilometer nordost om Bremen. Mannen internerades i barack 24, och de sex kvinnorna och den lilla flickan blev inkvarterade i vaktstugan, som låg mittemot ingångsporten strax utanfor lagret. En av kvinnorna var läkare, och Agnes delade rum med henne." (...)
"Efter åtta månader i vaktstugan flyttades kvinnorna och barnet i oktober 1942 till fånglagret Biberach vid Wurttemberg, nara gransen till Schweiz." (...) Det var meningen att Agnes skulle sandas vidare till lagret Liebenau, men Folke Bernadottes syster Elsa besokte Biberach och lyckades utverka att några krigsfångar
kunde få resa hem. Den 1 maj 1944 frigavs Agnes, och resan hem till det ockuperade Norge gick via Berlin och Danmark till Halden. Over Skagerrak reste de med ett tyskt krigsfartyg som utsattes for ett bombanfall, men de traffades aldrig." (...)
"Agnes borjade åter arbeta som sjukskoterska vid Ullevål sykehus. Hon var nu fri, men det var en frihet inom vissa granser. Hon var tvungen att gå till Victoria Terasse varje dag och anmala sig, och naturligtvis kunde hon inte resa vart hon ville. Hennes fastman Knut Haug Gaasland kom med de "vita bussarna" till Sverige. Åter i Oslo sokte han efter Agnes och fann henne på Ullevål sykehus. De hade traffats på Oreryd, rest tillsammans med M/S Skytteren och foljts åt som krigsfångar till lagret Milag Nord. De skildes från varandra nar Agnes sandes till Biberach. Ingen av dem visste något som helst om vad som hant den andre forran kriget var over. Efter att Knut behandlats en langre tid for lungtuberkulos gifte de sig i november 1945. De fick tre barn, Kristin (Judith), Knut Atle och Per Børre. Knut avled i februari 1989 och Agnes den 1 mars 2005."
RA/S-3545/G/Gg
"Utan kvinnorna hade det inte gått. Norge-Sverige 1940-1945" av Göran von Knorring (Kristianstad Boktryckeri AB 2008), s. 266-280